netterlov.se

Jämförelse med humanmedicin

Dr. Domingo Lehner — Mon, 21 Jan 2019 08:25:36 +0000

Hur skiljer sig humanmedicin och veterinärmedicin åt? Mindre än vad man kan tro, men det finns trots allt en hel del skillnader som är värda att beakta. Den som sett TV-serien the Walking Dead vet att karaktären Hershel har en bakgrund som veterinär, men får stor nytta av sina kunskaper även på människor. Att sy ihop sår, behandla infektioner och liknande är definitivt likheter mellan de två fälten.

Kommunikation läkare – patient

En stor fördel man har som humanmedicinare jämfört med veterinären är att det är betydligt lättare att kommunicera med patienterna. Man kan fråga var det gör ont, eller hur eventuella symptom yttrar sig. Den som jobbar med veterinärmedicin har inte den fördelen utan måste vara en bättre ”detektiv” i samband med undersökningar. Man behöver titta på djurets beteende och utifrån det sluta sig till vad som kan vara problemet.

Behandlingsmetoder och specialisering

En som jobbar som veterinär måste dessutom i väldigt stor utsträckning vara både specialist och generalist. Det finns väldigt många olika djur som ska behandlas på väldigt olika sätt. Det är en enorm skillnad på en småhund, en hamster och en ko. Ändå förväntas veterinären ofta kunna hantera allihopa under samma arbetsdag. Man måste vara både allmänläkare, kirurg och obducent. På så sätt kan alltså argumenteras för att veterinärmedicinen är bredare.

Å andra sidan så har veterinärmedicinaren fördel av att inte behöva ge sig på de mer svårbotade sjukdomarna. En doktor som jobbar med människor har i stort sett aldrig möjligheten att föreslå avlivning som alternativ när det kommer till att behandla sina patienter. Där är sällan kostnaden en faktor att ta med i beräkningen. Utan när det kommer till att rädda mänskligt liv finns det alltid resurser.

Att bli veterinär i Sverige

Dr. Domingo Lehner — Mon, 21 Jan 2019 08:14:12 +0000

Veterinärer har en viktig uppgift i Sverige precis som läkare och annan vårdpersonal. Förutom att vårda husdjur tar veterinärer även hand om kreatur och vilda djur. Det är en viktig samhällsnytta som endast utbildade veterinärer har kunskap och kompetens att bidra till. För att blir veterinär är det Veterinärprogrammet som gäller. Programmet lär ut allt du behöver veta för att arbeta som veterinär i Sverige.

Behörighetskrav för veterinärprogrammet

För att bli veterinär efter gymnasiet krävs det att du studerar vidare på högskola eller universitet. Veterinärprogrammet är en universitetsutbildning som kräver att man läst det Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet alternativt motsvarande kurser. Det går även att få behörighet till veterinärprogrammet genom att studera ämnena på högskola. De ämnen som måste vara godkända är Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik eller motsvarande.

Veterinärprogrammet

Utbildningen för veterinärer i Sverige sker vid Lantbruksuniversitet i Uppsala och tar 5,5 år att slutföra vilket nästan är lika länge som en läkarutbildning. Veterinärutbildningen inkluderar både teoretiska och praktiska ämnen och de flesta behöver studera intensivt för att klara utbildningen. När man är klar med utbildningen får man en kandidatexamen i veterinärmedicin vilket kan likställas med en veterinärexamen. Först efter en examen kan man börja arbeta som veterinär.

Om man innehar en utbildning från ett annat land så kan man ansöka om ett specialtillstånd. Det är jordbruksverket som kan ge ut specialtillstånd för veterinärer. Självklart är processen mycket detaljerad och det kan därför vara frustrerande för veterinärer från utlandet. Fördelen med att arbeta som veterinär jämfört med till exempel läkare är att inte det inte finns lika höga krav på språket. Som veterinär har man goda förutsättningar på arbetsmarknaden.

Utbildning och reglering

Dr. Domingo Lehner — Mon, 21 Jan 2019 08:05:39 +0000

Veterinärmedicin är strikt reglerat i Sverige och för att få utöva yrket krävs veterinärlegitimation samt adekvat utbildning. Praktiserande veterinärer står dessutom under tillsyn av en tillsynsmyndighet. Det finns också flera andra krav på den som ägnar sig åt djursjukvård. Yrket ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. En veterinär har tystnadsplikt och anmälningsplikt av eventuella missförhållanden. En veterinär är också skyldig att föra journal.

Utbildningen

Veterinärutbildning finns på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Utbildningen är på 330 högskolepoäng och utbildningen tar fem och ett halvt år att läsa. Utbildningen leder till en magisterexamen och kallas internationellt för Degree of Master of Science in Veterinary Medicin. Under utbildningen varvas teori med kliniska övningar. Utbildningens sista halvår ägnas åt fördjupning vilket innefattar ett självständigt examensarbete om 30 högskolepoäng. Det finns också en kortare kandidatexamen.

Legitimation och tillsyn

Den som fullföljt Sveriges Lantbruksuniversitets veterinärutbildning eller har utbildning från ett annat land kan inte genast börja praktisera yrket. Först krävs det en legitimation. Legitimation för veterinärer utfärdas av Jordbruksverket och det är först efter att denna legitimation utfärdats av en person med egen veterinärexamen som man kan kalla sig veterinär. Denna utfärdade legitimation kommer att innebära att innehavaren står under tillsyn av en myndighet.

Den myndighet som utövar tillsyn över veterinärer i Sverige är Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Det är till denna myndighet personer kan vända sig med klagomål gällande en veterinär. Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård tar emot anmälningar mot veterinärer, utreder om veterinären har brustit i sin yrkesutövning och tar därefter ställning till eventuella disciplinpåföljder. Om en veterinär brustit i sin utövning kan detta leda till att legitimationen dras in.

Fokus i praktiken

Dr. Domingo Lehner — Mon, 21 Jan 2019 07:53:39 +0000

Som veterinär kan man fokusera på och specialisera sig inom flera olika områden. I Sverige är det Jordbruksverket som reglerar vilka ämnen en veterinär kan bli specialist inom. För närvarande är det sjukdomar hos hund och katt, hos häst, hos nötkreatur, hos gris eller livsmedelshygien som gäller. Man kan också inrikta sig på specifika delar inom hund- och katthälsa som bilddiagnostik, neurologi, kardiologi eller reproduktion.

Särskild utbildning gäller

För att en veterinär ska bli godkänd som specialist av Jordbruksverket måste personen gå en särskild utbildning. Det är en lång utbildningsväg som tar år att genomföra. Basutbildningen är tre år lång och består av en handledd tjänstgöring på en utbildningsplats som ska vara godkänd av Jordbruksverket. Dessutom tillkommer en sidoutbildning med kurser, litteraturstudier och ett skriftligt vetenskapligt arbete. Utbildningen avslutas med en examination.

Olika krav beroende på utbildning

Oavsett vilken specialistutbildning det gäller måste personen först vara legitimerad veterinär. Därefter ställs olika krav för att vara behörig att ansöka. Alla krav finns listade för respektive utbildning på Jordbruksverkets hemsida. När utbildningen slutförsts får man sedan ansöka om att bli godkänd som specialist, även det görs till Jordbruksverket. Specialister kan arbeta på en mängd olika platser och sätt. Exempelvis en egen praktik, som anställd på ett djursjukhus eller på en djurpark,

I grundutbildningen till veterinär lär man sig att skaffa baskunskaper och tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt under de första åren. Det tredje året skriver man ett vetenskapligt arbete och då kan man också rikta in sig på en fråga eller ämne som man är extra intresserad av. De stora grupperna en klinisk veterinär arbetar med är smådjur, hästar eller lantbruksdjur. En del väljer att istället arbeta med administration och förvaltning.

Om veterinärforskning

Dr. Domingo Lehner — Mon, 21 Jan 2019 07:50:14 +0000

När du söker veterinärråd på nätet är det viktigt att det som skrivs kommer från tillförlitliga källor annars finns det risk att djuret blir sjukt. Om du redan i dagsläget går till en specifik veterinär kan du gå inpå deras hemsida. Flera mottagningar delar med sig av användbara råd på sin sajt. Det handlar inte sällan om allmänna skötselråd och när du bör söka hjälp.

Veterinärer på nätet

Förutom din vanliga veterinärs hemsida finns det också veterinärer som har inriktat sig på att ge råd över just nätet. Liknande de sidor som finns för människor. Firstvet.com bjuder för närvarande alla nya kunder på första besöket. Då får du och ditt djur träffa en veterinär via datorns kamera. Förutom att ställa diagnos kan de ge rådgivning angående beteende, om rehabilitering och exempelvis om fästingmedel.

Sök i en faktabank

Veterinärerna.nu är en sajt med en stor faktabank kring sällskapsdjur. Där har du möjlighet att söka fram råd om hur du ska tänka före du skaffar ett djur, hur hemmet förbereds, vilken mat som är bra och hur du ska agera om djuret blir sjukt. Sidans syfte är att på ett enkelt sätt sprida information om sällskapsdjur och deras hälsa genom exempelvis bloggposter om sjukdomar, prevention och mediciner.

Djurägare kan också sinsemellan ge varandra tips på diverse forum som finns på nätet. Tipsen kan vara användbara men det är viktigt att komma ihåg att dessa personer är privatpersoner som inte har sett eller träffat ditt djur. Om ditt husdjur inte mår bra rekommenderas du alltid rådfråga en veterinär. Du kan också söka på apotekens hemsidor efter råd om en specifik medicin och djurbutikers sidor om råd gällande exempelvis foder.

Veterinärmedicinsk historia

Dr. Domingo Lehner — Mon, 21 Jan 2019 07:35:47 +0000

Djurmedicin sägs ha börjat i Mellanöstern där man redan 9000 f.kr. hade börjat utveckla färdigheter för att behandla hundar bland annat. Det finns hieroglyfer som berättar att man använde örter för att bota och förebygga sjukdomar bland djur. Den första veterinärskolan öppnades i Lyon i Frankrike 1761. Man utgår från att det var då veterinäryrket startades. Veterinärer är kunniga inom djurhälsa och sjukdomar som kan smitta människan.

De första veterinärskolorna

Första året hade veterinärskolan i Lyon 38 elever av olika nationaliteter. Ämnena som undervisades var bland annat zoologi, läran om sanering, och kirurgi. Efter att skolan i Lyon öppnats, öppnades många andra veterinärskolor runt om i Europa. Utöver medicin, undervisades även språk som latin, franska, engelska och grekiska. Undervisningen i olika veterinärskolor jorden runt skilde sig inte mycket åt. Oftast var det examinationsmomenten som skilde sig från land till land.

En utmaning att ta hand om alla olika typer av djur

På senare tid inriktade man sig på vård av hästar eftersom de var viktiga för samhället och framför allt inom det militära. Under den tiden räknade man i Sverige in hovslagare i veterinäryrket. Människan hade god relation till hästarna eftersom de var viktiga för transporten. Senare började man även inrikta sig på att behandla nötkreatur då människan livnär sig på det, och då man producerar mycket annat från nötkreatur.

Det svåra med veterinäryrket är att ta hand om alla de olika arter och raser som finns. Veterinärer tar hand om allt från husdjur till vilda djur, men även fiskar och fåglar. Att vårda både tama och vilda djur kräver goda kunskaper, vilket gör veterinäryrket till en större utmaning än det vanliga läkaryrket. När yrket började att sprida sig, hade man inga kunskaper om bedövning för djur.