Djurmedicin sägs ha börjat i Mellanöstern där man redan 9000 f.kr. hade börjat utveckla färdigheter för att behandla hundar bland annat. Det finns hieroglyfer som berättar att man använde örter för att bota och förebygga sjukdomar bland djur. Den första veterinärskolan öppnades i Lyon i Frankrike 1761. Man utgår från att det var då veterinäryrket startades. Veterinärer är kunniga inom djurhälsa och sjukdomar som kan smitta människan.

De första veterinärskolorna

Första året hade veterinärskolan i Lyon 38 elever av olika nationaliteter. Ämnena som undervisades var bland annat zoologi, läran om sanering, och kirurgi. Efter att skolan i Lyon öppnats, öppnades många andra veterinärskolor runt om i Europa. Utöver medicin, undervisades även språk som latin, franska, engelska och grekiska. Undervisningen i olika veterinärskolor jorden runt skilde sig inte mycket åt. Oftast var det examinationsmomenten som skilde sig från land till land.

En utmaning att ta hand om alla olika typer av djur

På senare tid inriktade man sig på vård av hästar eftersom de var viktiga för samhället och framför allt inom det militära. Under den tiden räknade man i Sverige in hovslagare i veterinäryrket. Människan hade god relation till hästarna eftersom de var viktiga för transporten. Senare började man även inrikta sig på att behandla nötkreatur då människan livnär sig på det, och då man producerar mycket annat från nötkreatur.

Det svåra med veterinäryrket är att ta hand om alla de olika arter och raser som finns. Veterinärer tar hand om allt från husdjur till vilda djur, men även fiskar och fåglar. Att vårda både tama och vilda djur kräver goda kunskaper, vilket gör veterinäryrket till en större utmaning än det vanliga läkaryrket. När yrket började att sprida sig, hade man inga kunskaper om bedövning för djur.